Gammaldags krukväxter: Novemberljus

Novemberljus, oerthendahlii ,  Elisabethblomma eller Örtendahlia. Det latinska namnet efter akademiörtagårdsmästaren vid Uppsala universitet, åren 1904-1934, Ivan Örtendahl.

IMG_5949 (2)

Min planta som är ett halvår…och blommade nu i april! Denna sort med gröna blad med vita nerver och vita blommor är den ursprungliga gammaldags sorten.

Lite historia: På 1920 talet odlades plantor av Novemberljus i Uppsala Botaniska trädgård, och då beskrevs växten vetanskapligt men man visste inte dess ursprung och inte hur den kommit till Sverige. Först tolv år senare upptäcktes arten i Sydafrika, av Lillian Britten.

Trivs bäst i lätt skugga och bäst i öster eller västerfönster. Vattna regelbundet, får aldrig torka ut men kan torka upp något mellan vattningarna. Under blom mer fuktigt. Den tycker om hög luftfuktighet så jag ställer krukan på ett mindre fat som står på ett större som ständigt fylls med vatten.

Plantera om på våren och toppa en tid efter omplantering för mer blommor. Blommar vanligen i november och kan toppas igen efter blom. Låt två till tre blommor vara kvar på varje gammal gren.

Vad jag sår inne, men mest i byttor och tråg ute i april!

Vädret blev ju inte riktigt som jag hoppats på. Här är det fortfarande ordentligt med minusgrader på nätterna men några plus på dagarna i alla fall.

Inne har jag sått massor av rödbetor och i år testar jag att inte gallra, det kommer ju upp flera plantor från varje frö, utan istället plantera ut dem i kluster när det är dags. De sägs bli lite mindre men man får i gengäld plats med så många fler. Kanske blir det direktsådd av rödbetor också om det finns plats i maj.

IMG_5553 (2)

Häromdagen försådde jag ganska många höga brytärtor. Längtar efter att kunna sätta upp flera höga koner med nät som dom får klättra på i ärtbäddarna, bara för att det är vackert. Jag ska förså låga brytärtor i helgen också som kommer att sättas i rader med ris som stöd. Brytärtor är förresten den slags ärta som man måste sprita efter skörd och sen styckfryser jag dem i lagom portioner. Vanliga gröna ärter alltså, underbart goda när de är hemodlade.

Anledningen till att jag förodlar dem är för att just brytärter (och rödbetorna…) är känsliga för för tidig direktsådd, de vill ha minst tio grader i jorden annars ruttnar dom. Spritärter som är mycket tåligare, kommer jag att så direkt ute när jorden reder sig, eller i tråg, se nedan, men de är inte lika söta och goda som brytärtor…nåja goda nog!

petunior

Kommande veckan har jag tänkt att så en massa olika sommarblommor, sådana som man kan direktså så fort jorden reder sig egentligen, men jag har tänkt att så dem utomhus i tråg och byttor istället och plantera ut på plats när de går att hantera. Det fungerar jättebra, och blir mycket bättre och lättare än direktsådd.  Se länk här!

För övrigt gör jag likadant med många grönsaker nu också istället för att så inomhus eller vänta tills det fungerar i bäddarna. Till exempel mer kål, bondbönor, sockerärtor, kålrot, spenat, pak choi och kryddor som kan sås när jorden reder sig. När jorden reder sig har jag kanske redan små plantor och allt kommer att komma igång snabbare.

dahliormsalskap

Rosor, rosor, rosor…

Nu har jag fått en idé om hur jag ska tänka när det gäller min kärlek till att odla rosor fast det inte finns så mycket plats till dem i vanliga rabatter. Dessutom är det ju zon 6-7 här…lite kallt för rosenodlande kan tyckas. Men det finns massor av rosor som fungerar så det är inte problemet!

blancdouble

Rugosarosen ‘Blanc Double de Coubert’ zon 7

Det jag har nu är en lite rosengård som jag kallar den. Ett odlingsrum runt en fikaplats för rid- och boendegäster här på gården. Där har jag ett antal buskrosor som växer hur bra som helst och har några år på nacken. Så har jag några rosor, mer åt vildroshållet, i den ”vilda delen” som jag skrivit om förut.

Men jag vill ha fler rosor och nu har jag i min plan tänkt att köpa några rosor varje år, minst tre, som är härdiga här, och plantera lite här och var runt hela Vargheden gård, även på platser nere vid hästarnas och fårens hagar. På platser där de får rum och inte är i vägen, men inte i rabatter. Naturligtvis får det bli buskrosor, det är bland dem man hittar de härdigaste rosorna, och det finns över hundra sorter att välja på bland rosor som klarar zon 6-8, har jag räknat ut! Många är enkla och liknar större törnrosor som blommar bara en gång under sommaren men många är också rosor med ädlare utseenden och som remonterar och blommar under hela sommaren. Bland de här rosorna finns också så kallade gammaldags rosor som förädlades under 1800-talet, och sånt går ju jag igång på.

I källaren ligger nu tre inköpta buskrosor och väntar på att tjälen ska gå ur marken så jag kan plantera dem. En ska planteras i rosengården som jag nämnde, en vid växthuset och en i min ”vilda del” ganska nära huset. Rosorna är, ‘Rugspin’ zon 7, en rugosaros som är en mörkt röd enkel ros som doftar starkt. ‘Vaplan’ zon 7, sälgs som ”grönt kulturarv”, en vit dubbel ros med medelstark doft,  (lik en vit poppius, se bilden nedan) och ‘Nordens drottning’ zon 7, POM,  en karminrosa rugosaros med stark doft och fyllda blommor.

poppius

‘Poppius, zon 8, i rosengården.

Nedan har jag lagt ut lite fler bilder på rosor jag har nu.

champlain1

‘Champlain’ zon 6

Klasblommande buskros, stora, fyllda, blodröda blommor. Riklig blomning, doft med inslag av kryddnejlika. Uppkallad efter Samuel de Champlain, guvernör i New France på 1600-talet.

henrykelsey

‘Henry Kelsey’ zon 7

Mycket vinterhärdig ros. Den har medelstora röda, fyllda blommor i klasar med väl synliga gula ståndare.  Kryddig doft. blommar hela sommaren. Bladen är mjöldaggsresistenta.

jens_munk

‘Jens Munk’ zon 7

Vackra, fyllda och välformade ljusrosa blommor.  Frisk och härdig med stark doft. Skuggtålig. ”Uppkallad efter en upptäcksresande, Jens Munk från Arendal (Norge) som seglade till Hudson Bay år 1619. Det var bara Jens Munk och en handfull bestättningsmän som överlevde vintern men de lyckades mirakulöst nog ta sig tillbaks över atlanten och nådde Köpenhamn på juldagen år 1620.” (text från Flora Linnea)

johndavis

‘John Davis’ zon 7

Mellanrosa rosor i klasar med gräddgula till gula kronbladsbaser. Stark kryddig doft.

mormorsrosen

”Lottenrosen” (zon 5) 

En ros vi hittade vid ett torpställe som vi hade i Östergötland. Underbar doft, ljuvlig. Tror det kan vara ”Mormorsrosen” eller Major som den också kallas.

p_joy

‘Prairie joy’ zon 6

En vacker ros med bolliga, fyllda blommor med medelstark doft.

therese

‘Therese Bugnet’ zon 6

kraftigt växande buske med stora blommor med många kronblad. Rödaktigt rosa blommor som bleknar efterhand. Blommar hela sommaren och hösten.

wasagaming

‘Wasagaming’ zon 6 

Starkt doftande ljuvt rosa rugosasort som är min favorit. En mycket fin rugosa som påminner både i utseende och doft om de gammaldags rosorna. Den första blomningen är den kraftigaste och vackraste, men sedan följer i regel flera flor ända ut på hösten. Skuggtålig.

rosor

‘Wasagaming’ med jättedaggkåpa.

 

Jag lägger varmbänk…och nya sådder

Just nu passar det bra att anlägga varmbänken här i zon 6-7. Men det här med växtzoner är inte lätt så här års. Mina odlingar ligger i Dalarna i Svealand och här kommer våren tidigare än i samma zoner långt upp i norr. Å andra sidan har vi inte förmånen med Norrlands ljusa sommarnätter utan precis som i mellansverige för övrigt.

I höstas lade jag tre pallkragar på varandra i en utgrävd del av en odlingsbädd och på ett annat ställe än förra året. Jag fyllde med lös halm och satte på ett plastat lock gjort av tunna lister, och på det några plankor så att snön inte skulle tynga ner plasten. Så har det stått sen dess.

Nu skottade jag av en del snö och öppnade locket. Tog ut det mesta av halmen och fyllde upp med växelvisa lagar av halm och färsk hästskit (bara att hämta i hästhagen här) och trampade rätt hårt mellan varje lager.

20170315_152504

20170315_153008

Runt pallkragen har jag staplat halmbalar som isolering.

Till sist ett par kannor varmt vatten för att få igång det hela.

 

20170315_155119

Lock, matta och lite tyngder…nu börjar det roliga, mäta temperaturen varje dag med en jordtermometer och hoppas att det börjar brinna!

Temperaturen kan gå upp ganska högt efter några dagar och sen gå ner igen men när det sen är ca 30 grader lägger man på ett lager matjord och sår och/eller planterar om man har förodlat…jag har förodlat sallatshuvuden och två ynka plantor trädgårdportlak, de övriga tog sig inte. Planen är sen att sen så sommarmorötter, salladsök, plocksallad och spenat. Med rädisor emellan och kanske lite ruccala. Andra bra grödor att så i varmbänk är pak choi, rödbeta (till småblad) och dill.

Sådder för övrigt just nu:

Jag försår:

piplök

spetskål

persilja

mangold

mer broccoli

och om någon vecka de flesta kålsorterna:

rödkål, vitkål, savoykål, svartkål, blomkål, grönkål och kålrabbi.

Bra är att så allt ovan i några omgångar så inte allt blir klart samtidigt, men jag sår all persilja nu.

 

 

 

 

Pelagonporträtt: Augusta

augusta2-2

En av de allra första sorterna av gammaldags pelargoner jag fick tag i för många, många år sedan. Fortfarande en favorit och så vacker med sina enkla blommor med det mörkare ögat mot den ljusare rosa färgen i blomman.

Det lär vara en riktigt gammal sort. Den är högvuxen och kraftigväxande.

 

De allra vackraste lerskålarna

De allra vackraste skålarna att ha i köket är gamla spillkum och skålar i glaserad lera tycker jag. Jag känner mig alldeles såld på dem och skulle kunna fylla varenda hylla och skåp med massor av dem…känns det som. Klart jag använder dem också, dom är  praktiska till det mesta. Ganska lätta att hitta på loppisar…

img_5932-2

En liten samling…jag har någon i vitt också.

 

När jag nu ändå är ute och svänger mig med vackra ting att förgylla vardagen med…så slänger jag med några överdådiga, läckra bilder på vallmo…den älskade blomman… för att kunna uthärda lite till innan våren äntligen kommer.

img_4333-2

img_4332-2

img_4334-2

img_4331-2

De här vallmona är främst pionvallmo men den stora lila, enkla tror jag är en korsning.

 

 

Fäboden

Långt upp i skogarna på gränsen mellan Dalarna och Värmland ligger vår lilla fäbodstuga.

stugan

Stugan med lillstuga och fjöset till höger.

På varje fäbod här ligger det många små stugor…och grannarna nere i byn var de samma uppe på fäboden. Där hade man korna och getterna på sommaren eftersom gräset nere i byn i dalgången måste sparas till vinterfoder. Korna gick på skogen  och inte på själva fäbodvallen, och togs in på fjöset om nätterna. Gärdesgårdarna var till för att hålla djuren från vallen där gräset också slogs.

haliadorr-1

fonster

inne

Storstugan med tarrsängar,  timmerväggar (med anteckningar från förr med namn på kullor och besökare, som en gästbok…) och trasmattor på golvet.

kopp

lampa

lantliv

skap

sked

lie

fjoset

halia